Vi har en ny sorts elev. Jag har myntat ordet "lustbarn" därför att jag tycker att det mycket väl besrkiver den unga generation som prioriterar enligt sin lust och sina känslor. De gör saker om de känner för det. Om inte, så låter de bli..Jag kan inte annat än att hålla med, många barn idag resonerar på detta sätt. Något vi lärare självklart måste förhålla oss till och vara medvetna om... varför blir det då på detta sätt!? I boken referar författaren (John Steinberg) till samhället och att vi nu mer byter ut kollektivism mot individualism och det ligger nog en hel del sanning i det. Nu förväntar sig barn att skolan ska vara rolig, så var det inte förr, skolan kan inte och ska inte heller vara rolig jämt. Hur mycket ska jag anstränga mig för att göra allting roligt? Hur mycket ska jag anpassa mig till vad eleverna tycker och vill?
Alldeles för komplexa frågor på en söndagseftermiddag :/ konstaterar att det inte är helt lätt att undervisa i dagens samhälle där man redan från barnsben lärt sig att om något är tråkigt så kan bara ta tvkontrollen och zappa bort det tråkiga. Undra hur många elever som zappar bort/ignorerar mig varje dag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar